Detox och trädgårdsbilder

Hej mitt i sommaren!

Här på Åkre har vi hämtat oss och börjat ladda om efter vår senaste (fullsatta) pizzaafton.

Väldigt trevligt hade vi och efter vad vi kunde förstå var gästerna nöjda och glada.

Den här veckan har vi vad vi kallar för "detox-vecka".

Vi äter ju som bekant nästan inget gluten, (Jag äter inget, resten av familjen väldigt lite) och vi försöker undvika socker så gott det går. Dock är det lätt, kanske extra lätt i sommartider, att flytta gränserna en del. Vi kände att vi fick i oss lite väl mycket "undantag" och "otillåtna grejor".

Vi kände att det var dags för nya tag.

Då vi har en Italien-resa som hägrar i vår, så är det förhållandevis lätt för oss att utmana oss själva, då vi helt enkelt säger "om vi klarar detta så lägger vi en slant till reskassan"

Barnen blir taggade, vi blir taggade. Win-win.

Så den här veckan är vi strikta som tusan. Inget gluten alls. Inget tillsatt socker, inget sötningsmedel och så pyttelite tillsatser i maten som bara är möjligt.

Ej heller alkohol och väldigt lite kaffe.

Hittills går det väldigt bra och vi provar nya spännande maträtter, vilket också är nyttigt för oss.

Om några dagar ska vi utvärdera hur det känns i kroppen och sen diskutera hur vi går vidare.

I alla fall så vill jag berätta om en väldigt trevlig bieffekt som en bra kost kan ge.

Häromdagen fick vi ett infall och begav oss till Bodagrottorna för att grottforska.

Ett spännande äventyr som innebar en promenad genom skogen, mycket klättrande på klippor och ansträngande försök att ta oss ner i de rätt läskiga gångarna. Vi hade de tre yngsta barnen med oss. 

Innan vi åkte åt vi en rejäl frukost av turkisk yoghurt, nötter och bär.

När vi kände oss klara med grottorna bestämde vi oss för att åka till Träslottet i Arbrå där de alldeles gratis hade äventyrsvandring för barn.

Vi for dit och medan barnen vandrade så tog jag och Lasse varsin kopp kaffe och konstaterade att där inte fanns något ätbart som funkade för vår familj. Det var gluten och socker i det mesta och vi var inte beredda att sabba vår fina kosthållning.

När barnen vandrat klart så fick de leka så länge de orkade, för naturligtvis började de bli hungriga och det var rätt varmt...och vi var klädda för ruggig grottforskning.

Efter någon timme bestämde jag att det var dags att åka hem, för jag skulle på träning i Kilafors till kvällen.

Vi tittade in i en matbutik i Bollnäs och köpte några fina ölkorvar, en gräddost och lite vatten som vi delade på i bilen.

Sedan åkte jag och tonåringen och tränade och så åt vi en rejäl och god middag när vi kom hem.

Nu vill jag naturligtvis inte förespråka att man ska låta bli att ge sina barn mat under så lång tid som möjligt, men den här dagen gick det alltså ungefär sju timmar från frukosten till det vi åt i bilen.

Självklart var barnen (och vi) ordentligt hungriga, men barnen var på väldigt gott humör hela dagen, de var sams med varandra och med oss hela tiden och de orkade leka och utforska.

Som sagt, jag menar inte att det är bra att vara utan mat hela dagen, men när det nu blev som det blev är det ju fantastiskt att det funkade. Det är lättare att vara spontan när man inte behöver tänka på att packa ner matsäck för att klara sig. Det är väldigt skönt att inte konstant behöva peka i barnen mellanmål och snack för att fixa deras blodsockernivåer och för att de ska orka. Det är skönt att deras humör på intet sätt styrs av tillgång och önskan om socker.

Med detta sagt ska jag bjussa på ett recept på chokladmousse som barnen...och vi vuxna...fullständigt älskade. (Och innan någon säger "dadlar och honung är INTE lchf" eller något i den stilen, så passar jag på att berätta att det är jag medveten om)

Så, chokladmousse:

1 dl dadlar

liiiiiite honung

2 avokador

1 tsk vaniljpulver

1 dl kakaopulver

mixas ihop och serveras kall med hackade hasselnötter ovanpå.

Ungarna trodde inte att det skulle vara gott, för...det verkade lite märkligt, men det är kanon.

Prova.

Nu när vi pratat kost, så kan vi gå över till trädgården.

Vi har lagt ut lite sallad och zucchini till försäljning i butiken och just nu ser det ut så här vid pallkragarna. 

Med andra ord så växer det så det knakar.

Underbart!

Det här är ju ett ständigt pågående projekt och vi blir aldrig klara.

Här ska vi, eventuellt idag, utöka gräsmattan lite...det ska bli lite mer utrymme bakom hallonhäcken och det som sticker ut vildvuxet ska tuktas till vacker gräsmatta.

Nu kör jag lite bildbombning, för det är grymt vackert överallt nu.

Rosen vid grillplatsen. 

En rosbuske som vi inte planterat här, men som bestämt sig för att vara vacker just bakom vår grill-terass och alldeles under den vackra blå lobelian.

Rabatten med perenner som blir mer och mer färdig för varje år.
Den gamla tunnan som fylls med petunior och i bakgrunden make som konverserar med hjälpsam tonåring som plockar brännässlor och lönnskott hur häcken.

Blandad rabatt där pionerna precis blommat över och ger utrymme och annat som är på väg.

Hammocken där vi ska sitta om kvällarna och dricka rosévin...fast det gör vi inte för att vi är så trötta om kvällarna och vi är inte så förtjusta i rosévin. Vid lekstugan väntar solrosorna på att slå ut.

Bersån där vi aldrig sitter och fikar för att vi alltid väljer att sitta i solen bland alla blommor, men där vi ändå låtsas att vi ska göra supermysigt med lyktor så att vi kan sitta där om kvällarna med vänner och umgås...vilket vi inte gör eftersom vi, just det, är så trötta om kvällarna.

Här har naturen alldeles själv bestämt sig för att pynta stenen med blåklockor.
Tack för det.

Rosen till vänster om entrédörren...

...och rosen till höger.

Det här blir också mäktigare och vackrare för varje år.
När de vita, vackra, väldoftande rosorna blommat över kommer detta gula, soliga hav fram.

 Så kan man ju undra hur det går med experimentet "luktärt och gammalt fönster"?

Jag tycker att det går bra!

 Så vi kör samma grej med en klätterros i gammelträdgården (som snart ska gå under namnet "Rosenträdgården")

Till sist en sån där fin bild från igår, då vi inledde blåbärsplockarsäsongen.

Blåbär är ju hur gott som helst, supernyttigt och alldeles gratis om man har tid och ork.

Vi ska fylla frysen med blåbär.

Sararara fyllde magen igår.

Jag önskar...

Nu är det sommar på riktigt. 

Sommar och semestertider.

Var och varannan dag är det någon som skriftligt utropar "SEMESTER" i sociala medier.

Jag har ju ingen regelrätt semester.

Jag är ju bara anställd på 20% och får inte fyra veckors ledighet i följd.

Ska jag vara uppriktig så känns det lite tufft runt skolavslutningstiden och runt luciatiden. Då brukar det kunna vara lite mycket på mitt betalda jobb och det kan kännas som att man ALDRIG är riktigt ledig...men resten av året...som det är nu så har jag lite semester varje vecka

Som det är nu så jobbar jag lite i kyrkan då och då, sköter sysslor här hemma tillsammans med resten av familjen, utför lite sånguppdrag och lever ett väldigt gott liv.

Idag vaknade jag kvart över åtta, steg upp, drack kaffe, for till Kilafors och tränade cirkelträning, for hem och åt frunch ute i trägården...här kommer en bild på ljuvlig morgon!!

Därefter grävde jag, maken och den nakne trädgårdsmästaren (sexåringen som varit naken hela dagen) en ny rabatt, för vi har överlyckligen fått tre stora lådor med perenner från en MYCKET vänlig kvinna!!, planterade perenner, nackade tuppar (ja, det var ju inte så idylliskt, men det var mycket nödvändigt. Det började bli stökigt i vår ena hönsgård och vi har nu lyckats urskilja vilka av våra "kycklingar" som är tuppar och vilka som är höns)

Här kommer en bild på den tupp som fick den stora äran att vara kung i hönshus nummer ett:

(Vi hade stora svårigheter att komma överens om namnet, så i demokratisk anda heter han...Bob-Edgar)

Sen vattnade vi massor, med stor hjälp av den nakne, och sen grillade vi.

Därefter tog maken och de tre yngsta barnen en tur till badstranden och jag for till kyrkan för att jobba en timme.

Nu är vi hemma och laddar för en vecka med husvagnsövernattning och Furuviksbesök.

I alla fall...

för ett antal veckor sedan var läget lite annorlunda.

Då var det lite mer hektiskt på mitt betalda jobb, barnen gick i skola och Lasse jobbade en del på annan plats än hemma.

Det var ju inte i närheten av heltid för någon av oss, men med tanke på att vi båda hade en del åtaganden på kvällarna så fick vi pussla lite med vem som skulle hämta och lämna barn, handla, laga mat, utfodra djuren och dammsuga köket.

Det blev några "Vad bra att du är hemma, nu åker jag"-möten i hallen och nån stressad ryggsäckspackning på morgonen.

Det här gällde bara några veckor och, som sagt, inte heltid, men ändå på ett sätt som vi inte alls är vana vid.

Och jag insåg att det är så här de flesta har det.

Fast värre.

Jag insåg också att det är åt skogen.

Tacka f-n för att folk mår dåligt. Att stressrelaterade sjukdomar skjuter i höjden. Att förhållanden brakar, att barn har det kämpigt, att livet är jobbigt.

Vi provade en liten, liten pyttedel av det så kallade ekorrhjulet och vi fick andnöd. 

Ska det vara så här?

Jag tror, vilket jag redan har varit inne på flera gånger, att vi - och med vi menar jag typ västvärlden - har halkat nåt så gräsligt snett. Effektivisering, status, pengar, storföretag, karriär, centralisering...på bekostnad av lugn, harmoni, kärlek, glädje och lycka. 

Jag inser ju att jag är en sån där jobbig typ som lägger upp soliga bilder på vackra blommor och långgrillad, närproducerad entrecôte och "nu är det minsann gott att leva!"-kommentarer...men det SKA ju vara gott att leva.

Nåt annat kan ju inte vara meningen.

Här följer en del av vad jag önskar för ALLA.

(Naturligtvis önskar jag, precis som varje vettig människa, fred på jorden, att ingen ska svälta, att ingen ska utsättas för våld och kränkningar...det här är liksom önskningar utöver det.)

1. Att få arbeta med något man verkligen VERKLIGEN tycker om.

2. Att få tillbringa mer tid med sin familj och sina vänner än med sina trevliga arbetskamrater.

3. Att alltid ha tid att äta frukost tillsammans med någon.

4. Att alla arbetade betydligt mindre tid och att fler därmed kunde få arbeta.

5. Att varje dag hinna göra saker som får en att känna lycka.

6. Att varje dag hinna ha ett långt och djupt samtal med någon.

7.  Att varje dag få skratta hjärtligt.

8 Att pengar inte skulle vara så förbannat viktigt.

9. Att ingen skulle behöva arbeta heltid för att kunna försörja sig.

10. Att ingen skulle behöva ha sina barn på förskolan varje dag.

11. Att alla barn skulle få möjligheten att tillbringa sommaren med sina föräldrar.

12. Att alla föräldrar skulle få möjligheten att tillbringa sommaren med sina barn.

Lever jag så då?

Är jag så dryg och provocerande att jag faktiskt har det så bra?

Japp.

Så är det.

Jag tänker inte ens be om ursäkt.

Och ibland blir jag så himla upprörd för att alla inte får ha det så.

Jag blir så upprörd så att jag måste tänka på nåt annat...

...bredvid skjulet som vi byggde i våras blommar nu rosorna vackert mot stenväggen.

Det gör mig jätteglad, både för att det är väldigt fint och för att jag minsann stod där i våras och sa att det skulle bli väldigt fint.

Det är roligt att ha rätt.

 Och så den här då.

Förra veckan trodde jag att den här lilla rosenbusken var så vacker som den kunde bli.

Nu är den ännu vackrare.

Det var busigt.

 För övrigt så verkar det vara helt förträffligt fantastiskt att ha en hel nakendag.

Det borde man boka in.