Men hoho!
Det verkar som att jag råkade ta mig en månads semester.
Jag har haft en sådan otroligt skön månad och haft så mycket roligheter för mig att det helt enkelt inte blivit tid och lust över till att blogga.
Så måste det få vara.
Här har vi det fortfarande otroligt gott och dagens inlägg får helt enkelt bli en liten mjukstart med bilder på hur det ser ut på gården just nu.
Till att börja med får jag ju berätta att vi flyttat butiken och caféet.
Då sommaren var så segstartad blev vår lokal så kall och ruggig så allting kändes motigt.
Dagen innan vi skulle öppna så tog vi ett väldigt hastigt beslut som visade sig vara mycket bra.
Nu har vi alltså butiken i vårt gamla mjölkrum.
Här inne finns nu ägg, knäckebröd, fröknäcke, bodybutter och deodorant.
Man kan även beställa mandelfrallor och mjuka kakor.
Caféet har vi flyttat hit. Till "pizzerian"
Vad ska vi då använda den stora fina lokalen till?
Till exempel så hade vi faktiskt TRETTIOFYRA personer på pizza för några veckor sedan.
Det blev perfekt att sitta där borta och även om det blev en del spring mellan (tack och lov för underbara, hjälpsamma ungar) så blev det en riktigt lyckad kväll och vi är helt klart öppna för liknande tillställningar igen.
I "vanliga" pizzerian hade vi fullsatt häromkvällen.
Ett svensexegäng och ytterligare två sällskap.
Riktigt roligt och väldigt nöjda gäster.
Nästa pizzaafton är fredag 24/7!
Så har vi hämtat våra grisar.
Glada, söta grisar som ännu inte fått några namn, då barnen inte kommit överens.
Det är härligt att höra dem (grisarna, inte barnen) böka runt och grymta belåtet.
Sen var det det här med trädgården.
Just nu är det ju så ofantligt ljuvligt ute, så det är helt obeskrivligt.
Det spelar liksom ingen roll vad som händer runt omkring en i övrigt, man behöver bara knata runt i trädgården en stund för att friden ska infinna sig.
Och hur roligt är det inte att se hur saker växer från dag till dag!
Tomatplantorna verkar trivas riktigt bra i drivhuset.
Och det är snyggt!
Att odla ärter i pallkrage var tydligen en god idé.
Att bygga högre spaljéer för dem vore också en riktigt god idé!
Vårt nyaste köksträdgårdsområde fungerar också fint.
Och efter en del odiskreta suckar och halvvassa pikar så är det riktigt nära ett fint fungerande bevattningssystem också.
Jag ägnade några timmar och offrade min mjuka handhud och rensade ur jordgubbslandet igår.
Jordgubbarna har på eget bevåg bestämt sig för att utöka boplatsen, så det blev lite mer rensande än jag tänkt.
Om aftonen åt vi dessert med färska hemplockade jordgubbar.
Idag har Iris och pappan lagt halm mellan plantorna och fått ditt ett nät.
Växthuset är fortfarande en absolut favorit.
Tredje året tillsammans och vi är tajtare än någonsin.
Älskar detta. På riktigt.
Inne i växthuset samsas kryddväxter, blåbärsbuske, tomater, sallad, smultron och pelargoner.
Och basilika.
Fin, väldoftande, supersmarrig basilika.
Sen har vi blomstren.
Dessa underbara, själslyckogörande blomster!
Jag vill gärna ha blommor överallt och jag lyckas nästan.
Mycket tack vare min snälla mamma som donerar en hel del plantor till mig.
En del köper jag och vårdar väl och en del sår jag själv.
När jag kommer hem efter en tung begravning eller något uppdrag jag varit nervös för så är det ju himmelriket att mötas av prunkande växtlighet och vackra färger.
Även vid glasverandan tar det sig...
Och kommer man lite närmare så ser man att klätterrosorna börjar slå ut.
Jag är ju väldigt mån om våra gräsmattor, ordnar större gräsytor och klipper gräset rätt ofta.
Jag tycker, som jag nämnt ett antal gånger, väldigt mycket om att klippa gräset och går då med en ljudbok i öronen, så lite klädd som möjligt (inom anständighetens gränser) och kopplar av fullständigt. Stänger av hjärnan.
Det kan hända att somligt folk skulle tycka att jag är lite väl noga med gräsmattan.
Att jag har ett osunt förhållande till gräsklipparen och mattorna.
Kanske är det detta dessa (väldigt få och ömkliga) människor som hävdar att jag är psykiskt sjuk - så psykiskt sjuk att det inte går att ha med mig att göra - syftar på.
Men ärligt talat, det är ju bara ett problem några få månader om året.
Hur som helst så har jag klippt gräsmattan idag och befinner mig nu i ett vansinnigt tillfredsställt läge. Sådana här dagar när man i fint väder får poa i trädgården och sedan avrunda med en god, helst grillad, middag...och absolut i synnerhet en dag som denna då man avrundar med en god, grillad middag som maken fixat - då är det ta mig tusan helt magiskt härligt att leva.
Det går inte en dag utan att jag och maken säger till varandra att "Himmel, vad bra vi har det!"
De glada grisarna har också en fin rabatt att titta på.
Men det gör de inte.
De bara bökar i leran, äter och sover.
Men jag tittar på rabatten medans barnen tittar på grisarna.
När vi precis hämtat grisarna trodde jag att femåringen skulle bli kvar där hela veckan, inklusive nätterna.
Gammelträdgården och finbänken....
"Sittapåenbänkochlösavärldsproblem"-hörnan.
Bredvid studsmattan har ett gäng bonus-blåklockor dykt upp.
I lådan på betongfundamentet som står bredvid glasverandan - i skuggan - trodde jag att förra årets växter helt hade dött, så jag planterade nya.
De gamla hade bara tagit en ordentlig tupplur så nu svämmar lådan över.
Jag är mycket nöjd med det!
Förmiddagskaffehörnan!
Om jag nu skulle vara tvungen att välja en favoritplats att hänga på, vilket jag egentligen absolut inte kan, så skulle jag kanske, just nu i alla fall, säga
"uteplatsen vid grillen".
För där är det så gott att slå sig ner efter en dags arbete och äta något gott och se sig omkring och återigen säga "HIMMEL vad vi har det bra!"
Och här är blomsterprakten stundtals nästan överväldigande.
En stilla kväll så kan vi höra bäcken, vi kan höra grisarna, vi kan höra hönorna.
Vi kan ha barnen omkring oss, vi kan känna nån form av gudsnärvaro.
Vi kan överrumplas av tacksamhet.
Och vi kan vara precis här och nu.
I ögonblicket.
I livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar