Mat

Den allra somrigaste blomsterprakten har ju gått till vila nu, även om en del fortfarande blommar vackert.

Nu kommer ju istället det helt fantastiska grönsaksöverflödet.

När jag tar en sväng i trädgården de här dagarna så känner jag mig djupt tacksam, väldigt rik och oändligt glad.

Snart är kronärtskockorna mogna. Vi har aldrig odlat kronärtskocka tidigare, så det var ett roligt litet experiment. 

Det är ju en riktigt vacker grönsak!

Nytt för i år är också brysselkålen och även den är på god väg och om den lovar vad den håller så kommer vi att kunna äta rejält med smörstekt brysselkål om ett tag.

Härom dagen tog jag en skörderunda och fick ihop detta.

Sallad, vitkål, rödbetor, broccoli, gurka, zucchini, paprika, tomater, rosmarin, timjan och basilika.

Middagen den dagen blev älgstek från Segerstaskogen, kokt broccoli med basilikasalt, ungsrostad rödbeta, zucchini och paprika, smörstekt vitkål, tomater i olivolja och ett kryddsmör.

Det känns ju alldeles fantastiskt och maten smakar extra gott när man vet att den är extremt närproducerad och gjort så lite negativ påverkan på miljön som möjligt.

Till lunch åt vi en riktigt krämig äggröra på nyvärpta ägg.

Inte illa det heller.

Vi har fixat lite nytt i vår nypiffade butik.

Olika sorters kryddor som vi odlat själva.

Och så riktigt äppelmos utan en massa tillsatser och skit. 

Helt osockrad, för vet ni - det finns ingen som helst anledning att sockra äppelmos.

Lite blomsterprakt finns ju som sagt kvar och jag känner mig tvungen att dela med mig av en bild på vår vackra praktriddarsporre som växer vid vårt växthus.

Jag har längtat efter att ha riddarsporrar sen jag för första gången läste min absoluta favoritbok "November i mitt hjärta" av LaVyrle Spencer.

Det är en fantastisk kärleksroman som sliter hjärtat ur kroppen på en och sedan murar fast det igen.

I den boken så överräcker den kvinnliga huvudpersonen vid ett tillfälle en riddarsporre till den manlige huvudpersonen för att den "matchar hans ögon".

Så kan man ju undra om vi jobbat nåt mer eller om vi bara sitter och molar gurka.

Jodå. 

Men ganska ospännande jobb...enligt mig.

Idag tog Lasse den här dräneringsslangen....

 ...och så grävde han ner den här, eftersom vattnet som rinner ner i stupröret, vid hörnet, innanför vår nya söta trappa, inte ska rinna ner i källaren och det var himla opraktiskt att ha en förlängning av stupröret tvärs över ett trappsteg.

Vi har planterat lite marktäckande blomster bredvid trappan också.

Det ska bli spännande att se till våren hur det tar sig.

 De närmaste dagarna väntar spännande grejor.

Jag lyckades ju sälja in min idé om bäck- och dammbygge och min make, som förr i tiden kunde vara lite...trögstartad, har tydligen börjat ett nytt liv och svepte med mig i arbetsiver.

Nu har vi alltså införskaffat dammduk och slang.

Vi börjar i morgon.

Jag återkommer...