Garagetapetsering och bakbänksmontering

Ny arbetsvecka, barnen i på skola och förskola. Jag och Lasse får jobba på egen hand.

Idag gick vi ner i brödstugan igen.

I garaget som ligger i anslutning till brödstugan har vi tänkt ha pizzakvällar och då får man ju lov att snygga till lite.

Här inne har Lasse skruvat motorcyklar och bil och här har varit förvaring för allehanda skräp och jox.

Just nu står här ett gäng sommardäck och en jordfräs, men de försvinner ut så fort årstiden säger "välkommen"

I alla fall...före tapetsering: (En våd råkade jag sätta upp innan jag kom på att jag skulle fotografera)

 

 

 

 

Efter tapetsering:

Jag tror det blir fint.

Innanför den där dörren finns ett litet utrymme, typ minihall, och innanför dörren som skymtar där inne finns toalett och dusch.

Där duschade och tvättade jag och Lasse första åren vi bodde ihop, eftersom vi bodde i huset ovanför detta. Nu har vi tänkt att våra gäster ska få använda toaletten, så det ska pysslas och fixas lite där inne också. Jag har faktisk tapetserat den lilla "hallen" också, men det har jag ingen bild på. Ni får tro mig helt enkelt.

 

 

 

Vad har herrn i huset gjort då?

Jo serrni, vi fick en sån här bänkskiva av en snäll herre (Tack Conny!) och den ska vi ha som själva bakbordet i brödstugan.

Så med gångjärn, virke, såg, skruv och fantastisk hållhjälp av hustru, så har den händige mannen helt fenomenalt byggt... 

 

Detta! Här ska vi stå och baka bröd och se ut över nejderna. I alla fall om vi flyttar på bilarna där utanför. Och krattar undan lite död oväxtlighet.

 

 

I morgon ska vi baxa undan de här två osmidiga kassaskåpen. Tack och lov för traktorn!

Bakom finns en vägg som behöver lite tapet. Det fixar jag i morgon.

 

 

 

 

Jag älskar att våren är i starkt antågande. Jag tycker inte om att frysa, jag vill att det ska bli grönt och skönt och härligt.

MEN - en fenomenal sak med vintern är att det är vissa varelser som spenderar den sovande och utom synhåll. Björnar och spindlar.

Nu har jag inte spindelfobi. Jag skriker oftast inte högt längre. Men jag gillar dem verkligen inte och de gör jobbet lite besvärligare.

Som idag när jag ägnade mig åt att nonchalant stå lutad mot tegelväggen och inspektera och planera. Och så ser jag i ögonvrån något som rör sig.

Då blir livet lite jobbigare.

Jag får bygga en förbudsskylt.

Björnar, spindlar och yxmördare (min tredje rädsla) göre sig icke besvär!

 

 

Mera "imorgongöra"

Måla tak.

Jag hade tänkt skippa det här inne, men insåg att det behövs. Det här är ett ganska lågtakat rum, så jag kan inte använda min centimeterbrist som argument för att slippa.

 

Efter ett tag satte jag mig och försökte föreställa mig hur det kommer att se ut i sommar när det står bord här, vid vilka det sitter glada människor och äter god, men inte så himla onyttig pizza och skrattar och umgås.

Det var svårt, för jag var trött och lite märkt av mötet med spindeln, men det gick.

Då ska dörrarna slås upp så sommarkvällsvärmen sveper in, kaprifolen utanför ska förhoppningsvis överglänsa grisarna i doftfrågan och myspysiga lampor ska skina stämningsfullt.

In sveper pizzabagaren (jag eller maken) med tre tallrikar i vardera hand och en dryckesbricka på huvudet. (Eller om vi hämtar drycken efteråt. Eller kanske före) Barnen gungar på gungbrädan utanför, nån kanske hjälper till med serveringen eller så kanske någon har somnat i soffan i brödstugan. Det kommer vara fantastiskt.

Jag känner det på mig.