Gästbloggare!

 Det här är ju ett familjeprojekt.

Det är viktigt att alla i familjen är delaktiga.

Vi gör det här tillsammans.

Det är själva poängen.

Häromdagen bad jag alla i familjen att ta kameran och, oberoende av varandra, gå ut och ta fem bilder var.

Bilder på sådant på vår gård som de tycker extra mycket om.

Sånt som vi har gjort eller som vi har.

Några saker blev fotograferade av fler än ett barn...eller vuxen.

Och ikväll fick alla skriva varför de valde att fotografera just de här sakerna.

Alla har skrivit själva, utom fyraåringen, för han kan inte. Men jag skrev det han sa åt mig att skriva.

Så...

här följer 30 bilder!

 

Sara, 6 år...snart 7

 

dom var så vakra och glenste som solen

 

dom var så lekfulla

 

han är så gullig

 

hönsen får vi ägg från

 

dom är så söta

 

 

August, 4 år

 

"Jag tyckte om att det lyste om cykelvagnen. Rött och vitt."

 

"Vårat träd är så högt."

 

"Den är kul att bada i."

 

"För att den är rolig att studsa på."

 

"För att jag tycker du är bäst, mamma"

(Detta är alltså inget som jag redigerat fram. Han sa, faktiskt så när jag frågade varför den här bilden kom med. Dock tror jag inte att han tänkte så när han tog bilden, utan att han helt enkelt fotograferade huset.")

 

 

 

 Iris, 8 år

 för att vi odlar så mycke.

 

för att jag gillar hönsen.

för att vi arbetar så mycke vid bäcken.

för att det ser så fint och mysigt ut.

det är så mycke skoj på baksidan.

 

 

 

 Adam, 14 år

För att det är fint och roligt att se på grisar.

För att det är vackert och gott.

 

Det är väldigt vackert med stenarna och växterna. 

 

För att det är gott med ägg och det är god mat.

För att det är vackert med ett kryddhjul. 

 

 

Lasse

Det här bygget var väl bland det första vi tog tag i. Ingenstans i trädgården fanns en plan yta att ställa trädgårdsmöblerna, så vi la ut några stenstolpar och fyllde ut med jord till en lagom stor terrass. Nu känns det så självklart så att det lätt glöms bort, men bra blev det.

 

 En inte särskilt vacker bild, men det är inte bara vad vi gjort som  jag gillar med den här gården, kommande projekt och utmaningar är minst lika häftiga. Här ser vi ett stycke "obruten mark", det som tidigare var kornas samlingsfålla inför mjölkningen. Uppe till höger är en tätt igenväxt bäckravin. Getter och en damm finns på önskelistan här.

 

 Samlingsfoto över flera grejor. Det skulle ha varit kul med en bild från den här vinkeln tagen 2008. Den förändring som har skett här är enorm. Balplan blev köksträdgård, gamla minkköket blev växthus, på laggårdsgaveln där ensilagebalarna förr lastades in bor grisarna, gamla hönshuset är väck och invid pallkragarna rinner en bäck.

 

Vedugnen. Förutsättningen för två av våra mest lyckade skapelser: knäckebrödet och pizzorna. Efter jag vet inte hur många år av törnrosasömn var det bara att sota och köra. Helt fantastisk konstruktion. 

 

Byggt av gamla kalvboxar och rivningsvirke. Hönshus med innehåll, här har vi de senaste tio rekryterna. Det sammanfattar på något sätt hur vi jobbar här. Vad har vi här? Vad kan vi göra av det? Vi fyller det med liv! 

 

 

 Och så jag då...

Köksträdgården.

För att den är en av grunderna i drömmen.

Självförsörjning.

Och växthuset är underbart.

 

 Ugnen.

Här bakar vi knäckebrödet och pizzorna.

Och hela rummet har gått från att vara ett skräpförvaringsutrymme, till detta!

 

Butiken!

För att jag är så otroligt nöjd med att resultatet motsvarade förväntningarna jag hade när jag la fram idén.

 

Bäckområdet.

Här är en sån enorm skillnad mot för några år sedan.

Och det finns så mycket kvar att göra.

Det här kommer också att vara en väldigt viktig pussebit i självförsörjningsplanerna!

 

Och här tillåter vi mig att bli lite djup, symbolisk och poetisk.

Då och då säger jag och Lasse "The sky is the limit"

Och det är ju det som är så häftigt.

Ibland känns det som att det inte finns några gränser.

Det kan bli vad som helst.

Inget är omöjligt!