Nu börjar den riktiga höstarbetslusten att infinna sig.
Idag tillbringade vi några timmar i blåbärsskogen och trodde att vi inte skulle bli framgångsrika.
Vi har ju hört att det är så dåligt med blåbär i år.
Inte då.
Vi plockade och plockade.
Nu hoppas vi att vädret ska ge oss tillåtelse att bege oss ut i morgon förmiddag och att vi ska kunna ta med hela familjen på blåbärplockartävling på söndag.
Jag hoppas också att min blåbärplockarrygg ska skärpa till sig.
Höstens stora projekt är ju annars att bygga en verkstad.
Den ska vara där vi förut hade äldre kalvar - eller mindre kvigor, beroende på hur man ser på saken.
Här inne...
Här inne var det, på mjölkdjurstiden, murrigt, småkallt och tungjobbat.
Vi har tänkt att det ska bli rent, ljust, prydligt och lättjobbat.
Först ska vi rensa ut skräpet.
Det här är den näst sista stationen med skräp - när vi städat här finns bara ett ställe kvar...
Sen ska vi riva spaltboxar.
Sen ska det skuras.
Ordentligt.
Med högtryckstvätt.
Sen ska det målas.
Det ska bli ljust och fräscht.
Det ska fixas bra belysning.
Därpå ska vi dit med bänkar, hyllor och lådor.
Alla våra maskiner i form av sågar och hyvlar ska hit.
Alla verktyg ska hängas, läggas och monteras prydligt.
Här ska vara ordning och reda.
Det här ska vara en verkstad dit man lätt och smidigt kan ta med sig barnen så att de kan hjälpa till.
Eller bygga något skojigt på egen hand.
Snart så...
I alla fall så är det ju nu en alldeles ljuvlig skördetid.
Vi har som sagt plockat en hel del blåbär, vi fortsätter att skörda squash och vi har ätit en hel del körsbär.
Just nu sitter jag här medans den nyklippta gräsmattans tillfredsställande doft
uppfyller hela mig och jag känner en uppriktig lycka över allt vad vår trädgård har att erbjuda.
Här finns nyskördad lök som här i dagarna ska packas in i matkällaren.
Här växer, vilket inte alls syns på bilden, sex gurkor. Lite överraskande då alla plantor torkade sönder utom en stackare som fick vara kvar.
Purjolöken ser ut att må bra och det är väldigt roligt för jag äter en hel del purjolök, men har inte tidigare ätit egenodlad.
Vad gäller rödbetorna så hoppas jag att betorna håller vad blasten lovar, för jag längtar efter att ugnsrosta rödbetor för att sedan smula över fetaost och mumsa i mig.
Äppelskörden ser, även i år, ut att bli enorm!
Grenarna dignar och äpplena smakar utmärkt.
En vintersyssla kommer alltså vara att tillverka hysteriskt mycket äppelmos.
Men på lördag har jag utlovat äppelpaj.
Bakad utan socker och vetemjöl - såklart.
Och med vaniljgrädde!
Plommonträden vill ju så klart inte vara sämre och passar på att digna lite, de med.
Riktigt delikata plommon.
Vi kärnar ur och fryser in.
Till jul blir det revbensspjäll från glada grisar tillsammans med en del av dessa plommon.
Plommonkräm kan det nog också bli.
Här inne är det fortfarande härligt.
Pelargonen som vi fick vid butiksöppningen stortrivs.
Och frukten frodas...
Jag vet inte riktigt varför vi odlar chili i år igen, när vi fortfarande har kvar från förra året...
Men det är lite snyggt med chili.
Tomaterna är, även i år, rätt sena - men många.
Och jag anser att det är tomater som ger den där riktiga växthusdoften.
Nu dröjer det inte länge förrän vi har färska tomater varje dag.
Nu har vi två öppetdagar kvar i butiken och jag har tillverkat en skylt och en krans som ska hänga på "lillbutiken"
Så att man känner sig välkommen.
För det är man!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar