Två veckor kvar...

Idag är det två veckor kvar till öppningen och vi känner oss hyfsat lugna.

Vi har haft några fina vårdagar och gör vårt bästa för att även trädgården ska visa sig från sin bästa sida. Det allra roligaste tycker jag är när hela familjen är med och arbetar och har kul.

Här planterar alla fyra barnen lök i fina rader.

Yngsta dottern envisas med att ha täckjacka på sig när alla andra går i t-shirt. Vintermössan sitter också på.

 

 

Äldste sonen planterar vitlök i vårt fantastiska växthus. 

 

Här bygger Lasse och yngstingen om jordfräsen till en potatislandstillverkare.

Det var mycket jobb för två fåror.

"Hade det inte gått fortare att bara gräva ner potatisen?" frågade åttaåringen. "Eller ville du bara använda maskinen?" Hon är klok.

 

Det blev i alla fall ett litet potatisland här bakom växthuset.

Vi äter ju inte särskilt mycket potatis, men lite till sillen vill vi ha vid midsommar.

Har vi tur så stämmer det som stod på förpackningarna och vi kommer få upp färskpotatis tills dess. Annars får vi väl äta midsommarpotatis lite senare. 

 

 

Sen tog Lasse fintraktorn och hämtade mer jord

 

 

Som han tippade av bredvid växthuset.

 Och så fick jag till ett sånt här fint kryddhjul.

Nöjd är bara förnamnet.

 

 

 

 Och så bakade vi lite mer knäckebröd.

Vi har fått in snitsen nu och det går som smort!

 

 

 

 Mycket tack vare det här fantastiska redskapet.

Vi hade bara en liten och mina handleder värkte ordentligt efter nån timmes kavlande.

Så vi for runt hela Bollnäs för att få tag på en större.

Det fanns en hemma hos min syster.

I Segersta.

 

 

Apropå syster.

Vi kommer sälja disktrasor som hon virkat.

Japp. Virkat.

Jag har varit skeptisk till disktrasor av garn. Verkade lite...sunkigt.

Men de är jättebra!

Och bra mycket bättre för miljön.

Dessutom så pågår experiment med hudcremer och sånt. Utan kemikalier. Utan en massa skräp.

Jag använder idag en deodorant som hon tillverkat. Och jag luktar inte ett dugg illa.

Känns jättebra faktiskt.

Och en ansiktscreme som känns hur bra som helst.

Nu väntar jag på schampot...

 

Igår gjorde vi ett nytt försök med pizzorna.

Och nu ni.

Den här gången förgräddade vi bottnarna i några sekunder.

Och nu blev de både snygga och goda!

 

Sen käkade vi pizzalunch i vår egen lilla garagepizzeria.

Det kändes helt fantastiskt!

För bara några månader sedan var det här ett sunkigt, skräpigt garage och bakstugan var ett sunkigt, skräpigt, äckligt rum och nu sitter vi här.

 

Så nu ska vi planera in sommarens första pizzakväll. Alldeles snart kommer jag med ett datum och då är det bara att anmäla sig. Jag längtar!

 

Och så bakar vi vidare, hönsen värper, vi paketerar och planerar och ser till att ha välfyllda hyllor, välbryggt kaffe, välsmakande fika, välvilligt humör och en välkomnande gård den tionde!