Hoho våren!

Valborgsmässoafton, regnväder, kallt och jag är trött och ganska oinspirerad.

Jag ska hålla vårtal vid Segerstas firande ikväll och jag har skrivit ett tal som jag är rätt nöjd med, men jag är så trött och jag har huvudvärk. Jag har huvudvärk för tredje dagen i rad.

Vanligtvis har jag huvudvärk högst en gång i månaden och då är det migrän. Sedan jag plockade bort socker och vitt mjöl så har jag haft migränanfall kanske en gång i halvåret. Nu är det tredje gången på tre dagar. Jag vaknar med huvudvärk och jag somnar med huvudvärk.

Och jag vet - det är lite mycket nu.

Jag glömmer saker. Jag glömmer bort vart jag borde vara och vad saker heter. Jag är osäker på vad det är för dag och jag minns inte vad folk sagt till mig.

Jag vet.

Jag är lite stressad och jag är lite nervös.

Jag tror att jag biter ihop tänderna ganska ordentligt, för jag är lite öm i käkarna.

På almanackans blad för den 11:e maj står det VILA över hela sidan.

Jag tänker faktiskt vila i morgon också.

Sen tänker jag sätta igång och baka.

Vi är ju klara med all städning, alla snickerier och sånt pyssel. Nu är det bakning och paketering som gäller.

I måndags kom det en mycket trevlig reporter hit och det var väldigt roligt.

Man blir ju både stolt och taggad när man får visa allt för någon som är intresserad.

Samtidigt blir jag så påmind om att det är på riktigt.

Och då kan ju jag bli lite skraj. Eller skitskraj.

Men mest är det kul.

För vi har ju koll på allt vi kan ha koll på.

I alla fall tänkte jag att det var dags för ett nytt inlägg, men jag har ju inte tagit några bilder och inte direkt gjort något nytt och spännande.

Jag kollade om jag möjligtvis hade nån bild i kameran....

Jag tror att någon av mina närmast anhöriga lånat den och utvecklat sin konstnärlighet...

 

 

Men när nu valborgsmässoaftonsvårvärmen lyser med sin frånvaro så kan jag i alla fall plocka fram en bild från förra veckan då vårspritteriet var som härligast.

Det enda jobbiga med våren är att den frestar på mitt dåliga tålamod.

Och nä.

Man får inte rabatterna att blomma tidigare med hjälp av tankekraft. 

 

 

Och här - förmiddagskaffehörnan!

 

 

 

Men nu då.

I alla fall.

Nu visar jag skylten som ska sitta vid entrén.

Det är lite läskigt, för den är viktig för mig.

Jag är inte konstnärlig.

Jag målar inget vidare och jag har ingen superfin handstil.

Men det var viktigt att vi skulle göra skylten själva.

Det hör liksom till.

Och jag tycker väldigt mycket om den, även om den kanske inte är så skickligt gjord.

Ni kanske minns tavlan som vi gjorde förut...med våra handavtryck, fotavtryck och med hjärtan. Som symboliserar att vi gjort detta tillsammans, hela familjen, med våra egna händer, våra egna fötter och att hjärtat finns med.

Vi ville att samma symbolik skulle finnas med här.

Och jag är lite rädd att ni ska tycka att det är fånigt och egentligen ska man strunta i vad alla andra tycker, men det är svårt när det är något som betyder mycket.

Men nu då.

I alla fall.

 

 

Nu hälsar vi våren synnerligen välkommen och ser till att få en toppenmaj!