På den tredje dagen

Dag tre och vi ligger ungefär en halv dag före i schemat.

Same procedure as tidigare dagar: Vakna, kaffe, träna, frukost, packa matsäck, klä sig varmt och så ut. Fast jag klädde mig lite mer vara-bland-folk-mässigt och for på personalmöte en sväng. 

När jag skulle åka hem ringde jag Lasse och frågade hur det gick för dem här hemma och jag fick intrycket att de inte fått så mycket gjort, men när jag kom hem hade de ju gjort klart alla dörrar och fått fast nästan allt nät upp mot taket.

Själv hade jag druckit alldeles för mycket kaffe och pratat en del.

Väl hemma var det bara att hugga i.

Jag och Iris byggde raskt klart den sista längan reden.

Förutom att jag i vanlig ordning tänkte saker åt helt fel håll (vilket är en av anledningarna till att jag är oförmögen att läsa kartor (IKEA-ritningar är jag dock bra på) ) så att vi fick riva en gång så gick det enormt smidigt.

Och så här låg läget när det var dags för lunch.

Åttaåringen var lite hängig och trött idag, så hon fick vila en hel del.

Hon har lovat att jobba dubbelt så hårt i morgon...jag är rädd att hon kommer vara sjuk i morgon.

Nåväl, det går bra att bädda i verkstaden.

Idag blev det en bit av en tjur från Herte tillsammans med bea.

Sen blev det dags att ta itu med det som somliga skulle kalla sittpinnar, men som våra barn bestämt heter bajsbänkar.

Vi började med att spika fast en jättelång regel med väldigt grova spikar.

Det var kul.

August fick kolla med vattenpasset att allt var i sin ordning.

Jag experimenterade fram själva sittpinnarna.

Lasse tog fram motorsågen.

Vi tog fram hörselskydden.

Iris och August tog skottkärran och plockade upp spikar och skräp från golven i de två hönshus som är näst intill klara.

 Och sen var där plötsligt ett hål i väggen.

Både Iris och August får plats att klättra in och ut.

Tonåringen har jobbat alldeles fantastiskt bra de här dagarna och han har verkligen växt med uppgiften. Nu tog han dock en liten eftermiddagsvila.

Vi andra piffade till hönsgluggen lite.

Och sen fick vi upp bajsbänkarna genom ett fint teamwork och en del klurande, då mitt experimenterande inte innefattade så väldigt mycket mätande, utan mer gissningar och uppskattningar. Lasse är dock utbildad mätare, så han styrde upp det där. Jag är utbildad sångerska, så jag underhöll med "When Johnny comes marching home."

Blev ju bra det här.

Och hönsen har sin utgång under bajsbänken.

Nu är alltså en av avdelningarna helt klar.

Och så här såg det ut när vi lämnade bygget vid femtiden.

I morgon har vi en dag då inga möten eller andra måsten är inplanerade så imorgon ska vi såga två luckor till, bygga två till bajsbänkar och städa undan allt vi inte behöver.

Sen är det dags att flytta yttervägg från det gamla hönshuset till det nya...

Vi hörs i morgon!