söndag 6 oktober 2013

Gammalt blir nytt.

Det är väldig roligt att skaffa sig det man önskar.
Ännu roligare är det om det är gratis.
Så kan man höja det ännu ett snäpp genom att använda något gammalt och göra det till något nytt och fint.

Vi hade pratat om ett växthus bra länge. Ett ganska rejält växthus ville vi ha. Ett fint. Vi funderade på att köpa ett - var nära att slå till några gånger, men det kändes inte riktigt rätt.
Vi visste att vi hade en hel del gamla fönster i vår ägo och ville gärna bygga av dem. Nu är det så att vare sig jag eller Lasse egentligen besitter några riktiga snickerikunskaper...hur som helst så hade vi två byggnader vi bestämt oss för att riva p g a att de byggts på så dålig grund att de var riskabla. Barnen fick inte gå i närheten av dem. Det var en lada - där alla gamla fönster fanns - och en snickarbod. En rejäl, jättefin snickarbod. Ordentligt byggd med fint virke. Rejäla takstolar och allmänt snygg. Men byggd på jättedålig grund. Den stod och balanserade på en (!) tegelvägg.
Lasse började prata om att vi skulle kunna ta takstolarna och använda till växthuset. Jag tyckte det lät bra. Så vi började riva tak och väggar och bestämde oss till slut för att helt enkelt flytta hela boden, ställa den där växthuset skulle vara och bygga på stommen. Eftersom boden bestod av två rejäla rum, plockade Lasse fram motorsågen, sågade loss det som skulle bli växthus, lastade det på lastmaskinens pallgafflar (med hjälp av diverse redskap, muskelkraft och kompetent körteknik) och körde iväg. Vi grävde ner block som grund och ställde huset på grunden. Efter att ha stabiliserat stommen med armeringsjärn, satte vi dit fönster och väldigt fina frästa ribbor som satt mellan brädorna på snickarboden. Även dörrarna från snickarboden använde vi. Vi byggde hyllor och pallkragar och det enda vi köpte var taket som består av korrugerad plast.
Nu har vi ett fantastiskt vackert växthus där tomater, gurka, paprika, sallad, spenat, chili, smultron, rödbetor och jalapeno har växt som tusan hela sommaren. Och det känns riktigt, riktigt roligt att vi kan använda det som Lasses farfar och hans bror byggt så rejält och förhoppningsvis varit riktigt, riktigt stolta över
.


 
En annan grej som fanns på gården var en "kräklåda"
En låda som man fraktade kräk i . Dvs kreatur. En djurtransport av trä.
Kräklådan  var uttjänt och vi tänkte göra oss av med den. Vi la den på kasen och tänkte sätta eld på den, för att sen ta reda på skrotet. Men så kom Lasse på att vi behövde en hydda till grisarna vi skulle skaffa här under sommaren, så han for ner och körde tillbaka den, sågade av överdelen och...simsalabim:
 
 
 
Tredje grejen, som vi inte gjort om till något annat, utan helt enkelt plockat fram som den är, är en fantastiskt vacker stensättning.
Bredvid vårt hus fanns en "gammelträdgård" som användes för väldigt länge sedan. Sen blev det en plats där man krattade ner alla löv. Allt växte igen och vi tänkte inte så mycket på det.
Där fanns en stensättning som förmodligen Lasses farfarsfar ordnade dit av stenar som blev över när de rev det gamla huset som stod där. Jag fick för mig att vi skulle plocka fram den stensättningen och den trädgården....I somras frågade jag Lasse hur många gånger det hänt när jag kommit med en idé (oftast är det jag som slänger ur mig förslag och projektidéer till höger och vänster) som han tänkt "Nä, Eva....det här...näe..." och då svarade han att när jag föreslog "projekt gammelträdgård" så tyckte han att det var bra onödigt. Men han lät mig hållas, vi krattade, klippte, grävde, slet, sågade och kämpade och....dattaradattadaaaa:
 

Här har påbörjats, men ska påfyllas, en trädgård med rosor, pioner och annat vackert. Det står en bänk där som vi hittade i den gamla ladan som nu är riven. Där ska vi sitta, framför syrénhäcken och dricka lemonad och titta på människor som går förbi.
                                                             
                                                                    Än´t de vackert så säg!
                                                                                Vi hörs!
 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar