Ett väldigt drygt inlägg om hur himla bra jag har det!

Jag kan ärligt säga att just nu är livet riktigt gott att leva.

Jag är typ ledig.

När jag säger ledig så menar jag att jag inte har några tider att passa.

Jag älskar att inte ha några tider att passa.

Vi har ju en butik att sköta, vi bakar, vi tar hand om trädgården, vi städar.

Men vi kan göra det i den takt vi känner för.

Förutom att vi håller koll på butikens öppettider.

Dessutom är ju vädret helt underbart just nu.

Igår hade jag en sån fantastisk dag.

Den var sådär idyllisk så jag tänkte att "det här kan jag nog inte berätta för någon, för de kommer tro att jag överdriver"

Först sov vi skapligt länge och jag tog en fyrakilometers"sväng" på löpbandet.

Sen åt vi frukost på glasverandan och for därefter till hembygdsgården i Hårga och bevistade en gudstjänst. Sen drog vi till Bollnäs och hamstrade mjöl, hönsfoder och annat inför vår bilfria månad.

Så tog vi en tur till stranden och hade det helt otroligt skönt.

Vi njöt av solen och blev lyckliga av barnens glada skratt.

Sen åkte vi hem och Lasse tände grillen.

Under tiden gick jag runt och vattnade alla blommor och grönsaker.

Medans jag går där i solen kommer maken ut och sätter ett glas Morbergs rosé i handen på mig, så jag strosar alltså runt i den vackra trädgården med vattenslangen i ena handen och vinglaset i den andra. När jag vattnat klart tar jag mitt vin och lullar ner till vårt kryddhjul där jag plockar åt mig en näve egenodlad rosmarin, som jag använder för att krydda några lammkotletter som vi grillar och avnjuter tillsammans med smör- och parmesantäckt portabellasvamp och champinjoner, samt en vitlökstyngd tzatziki.

Barnen leker och jag har en hel dags "det-är-ta-mig-tusan-helt-ofattbart-hur-sanslöst-bra-jag-har-det"-moment!

 

 

 Ja.

Så då har vi alltså påbörjat vårt projekt "bilfri månad"

Från och med idag och till och med den fjärde augusti ska vi försöka att använda våra bilar så ytterst lite som möjligt. Jag har ju förklarat varför och så i ett tidigare inlägg, så det ger jag mig inte på igen.

Jag tycker i alla fall att det ska bli spännande och jag hoppas att det ska ge oss ett nytänk vad gäller förflyttning och planering.

 

I alla fall.

Som om gårdagens hallelujakänsla inte vore nog så har vi även idag haft en kanondag.

De vackra rosorna utanför brödstugan har börjat blomma.

 

 

Och innanför fönstret har det varit full aktivitet.

Det har eldats och det har bakats.

 

 

Idag kom nämligen min mamma på besök för att baka med oss.

Trevligt och dessutom väldigt skönt att kunna få till ett litet lager av knäckebröd.

 

 

 

 Barnen har också bakat.

Vi har konstaterat att det flyter på som bäst om barnen får lite deg att baka med och att vi också gräddar deras små brödkakor.

Det blir roligare för alla och betydligt smidigare.

 

 

Dessutom faller ju inte äpplet långt från trädet...

Barnen tog sina små brödkakor och fixade en egen trädgårdsaffär.

Kakorna kostade en krona och "medialvattnet" fick man på köpet.

Vi har ju en sån där bubbelvattensmaskin och nån av ungarna sa "medialvatten" istället för "mineralvatten" och nu säger de helt enkelt "medialvatten" allihop.

Ett av barnen använder det dessutom som verb och ber om att få "mediala" vattnet.

 

 

Jag bakade några brödkakor och sedan tog jag en runda i trädgården.

Jag plockade rädisor, sallad, spenat och en stor näve olika slags kryddor.

 

Sen fixade jag en rejäl sallad, späckade höna med kryddor och citron, slängde ihop en sås och dukade upp lunch i trädgården.

 

Alltså...

känslan av att sitta här bland rosorna, pionerna, äppelträden och grönskan, efter att ha utfört ett gott arbete. Att avnjuta en måltid som delvis är tillagad av det vi själva odlat. Att sitta här tillsammans med min man och min mor och lyssna på ungarna som leker i poolen.

Näst intill oslagbart!

Så vi satt här länge och hade en trevlig och givande pratstund.

Sen for mamma hem och jag och Lasse städade butiken.

Vi sopade, skakade mattor, la in mattor, piffade blommor...

Sen la jag mig i solstolen och lyssnade på Jason Diakités toppenfina sommarprat och sen gick jag in och bakade en chokladkaka, en morotskaka, fyra plåtar chokladkakor och två plåtar mandelfrallor.

Nu är barnen i säng, maken har tagit en löprunda och jag ligger här och bloggar.

Och har haft ännu en toppendag.

 

Kanske låter det här lite skrytsamt.

Lite för idylliskt.

Högfärdigt.

Drygt.

Men vet ni...

alla dagar är inte bra.

Jag låtsas inte att det är bra när det inte är det.

Ibland är det tufft att vara jag.

Men jag tänker banne mig njuta alldeles hejdlöst när det är bra.