Johoorå! Vi gjorde det. Tömt och sopat. Kommer ni ihåg att jag skrev förut nånting om att "vi städar, så får inspirationen trilla över oss"?
Det gjorde den.
Först lite historia....
Det här har varit det dåliga samvetets ladugård. Här inne hade vi kvigorna och här inne hade man alltid dåligt samvete. För det var smutsigt, det var mörkt, det var kallt och man kände alltid att man borde göra mer. Alltså, det var godkänt. Vi hade inte djur som stod här och led. Men kvigorna kom alltid i andra hand efter mjölkkorna. Man hann inte riktig med att fixa det som borde fixas, städa det som borde städas, laga det som borde lagas. Man gick hit och mockade, utfodrade djuren, grämde sig lite och gick. Och så var man tvungen att gå igenom när man hämtade foder till kossorna.
Och plötsligt när vi stod här, ungefär halvvägs genom röjningen, så kom det över mig...
Vore det inte jätteroligt om detta kunde bli en väldigt mysig ladugård?
Ett rum man vill gå in i?
Ett rum där man möts av bräkande...?
Om vi river ut den inredning som inte behövs, gjuter igen rännorna, bygger lite, skurar och målar...
Då kan vi dela av rummet på mitten och så kan vi ha några getter, bara några, på ena sidan och några får, bara några, på andra sidan. Lagom många getter för att få ihop mjölk till ost...
Jag la fram idén, tittade på min käre make och insåg att precis där och då vann jag diskussionen om getterna!
Bakom mig, alltså bakom där jag stod när jag tog bilden, men snett till höger finns ett till utrymme. Där hade vi kvigkalvar som var för stora för att bo i kalvbox, men för små för att bindas upp. Vi hade dem i spaltboxar. Jag ska inte gå in på detaljer, men det var en väldigt dålig och jobbig lösning. Det var ett himla bök med det där.
Det är ett stort rum och vi har funderat fram och tillbaka vad man skulle kunna göra. Nu haver vi bestämt oss.
Här är en bild från andra hållet. Ser ni öppningarna? Rummet sträcker sig från öppningen längst till höger till öppningen längst till vänster...eller tvärtom om man så vill.
Vi river ut spaltboxarna, stänger igen öppningarna (man kan komma in från andra hållet ), skurar och fixar en verkstad. En fin, stor verkstad där vi kan samla alla verktyg, alla maskiner, sågar och....grejor.
En stor, fin arbetsbänk. Rediga hyllor. Ordning och reda. En plats dit man kan ta med ungarna och bygga...saker.
Sen. Nån gång ska vi ordna en plats där man kan laga traktorn, köra in bilen och så, men nu kom vi fram till att det här är viktigare. Och vi har verkligen längtat efter en plats att samla allt. Som det har varit har vi haft en del i vår källare, en del i mjölkrummet, en del i en byggnad som jag ska berätta mer om en annan dag, en del i vagnhallen och en del nån helt annanstans. Och man får leta, leta och leta. 90% av tiden man la på ett projekt gick åt till att klura ut var man lagt grejorna.
Nu blir det andra bullar. Bra bullar.
Men först blir det helg. Och eftersom vi gjort exakt det jag sa att vi skulle göra, och lite till, denna vecka så blir det chokladpannacotta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar