Det har hänt, när jag berättat om våra planer, att jag fått frågan "ska ni ha elektricitet och så?" och ibland kommer frågeställningar som antyder att man gör kopplingar till kollektiv, till liv utan el, rinnande vatten och moderniteter och sådant.
Med all respekt för de som väljer och klarar av att leva på det viset, men det är inte så vi tänker oss. Vi är inte "det var bättre förr"-anhängare i alla lägen.
Jag är enormt förtjust i moderna bekvämligheter som badkar med varmt, rinnande vatten, toalett, element, traktorer och andra trevligheter.
MEN
Jag tror definitivt att många människor skulle må bra av att gå tillbaka i tiden på vissa områden. Att man skulle må bra av att minska sina utgifter och istället för att heltidsarbeta, ha tid att umgås. Att dra ner på stressen. Att låta saker ta tid. Att göra saker tillsammans med familjen.
Jag vill definitivt ha tv. Jag vill se Big bang theory och Greys anatomy. Men jag vill inte att vi ska komma hem från arbetet, utmattade och tillbringa kvällen framför tv´n i varsitt hörn av soffan.
Jag tycker om att fixa i hemmet - måla, tapetsera, möblera, piffa. Men jag vill inte att vi ska behöva heltidsarbeta för att ha råd att köpa stora platt-tv´n eller möbler som vi egentligen inte har råd med.
Ungarna har dator, tv-spel och de får nya leksaker då och då, men jag vill inte att de tillbringar all sin fritid framför en skärm och jag vill att de ska känna lika mycket glädje av att tillverka saker som av att få dem.
Och jag vill ha pizza eller titta in på nån hamburgerrestaurang nån gång ibland, men inte för att vi inte får tiden att räcka till.
Jag ska också vara ärlig och säga att vi inte i första hand gör det här på grund av något miljötänk. Självklart känns det bra ur miljösynpunkt också och jag känner att det tänket kommer mer och mer hos oss, men det var inte ur det vi fick idéerna.
Vi satsar på det här för att vi tror att VI mår bra av det.
Jag kan föreställa mig oss om några år, när vi fyller frysen med kött varje höst, plockar hundratals liter blåbär på ren rutin, och tycker att knäckebrödstillverkning är vardag. Jag tänker mig att vi skördar köksträdgården, fryser in, syrar, torkar, maler och konserverar.
Jag ser mig själv mata getter, samla in ägg och vattna växthus som dagliga sysslor.
Jag tror att det kan vara ett väldigt gott sätt att leva.
Och vad jag önskar att kommuner, landsting och regeringar och vanligt folk kunde inse att människor behöver mer av småskalighet, mindre effektivitet, mer lanthandel, mer byskola, mer cykelvägar, mer närproducerat, mer natur, betydligt mindre socker, mer mjölkbonde, mer lantbrevbärare, mer distriktssköterska, mindre tokkonsumera.
Allt behöver inte vara stort, större, störst för att vara bra. Allt behöver inte vara centralt för att vara bra. Allt behöver inte vara effektivt för att vara bra.
Innan jag blommar ut i nån sorts livsstilspredikan ska jag nöja mig med att konstatera att jag tror att det här kommer att bli väldigt, väldigt bra för både oss och barnen. Det är redan väldigt bra för oss.
Och så ska jag bjuda på en bild från det gamla.
Ett härbre som vi röjt fram för det är så vackert att se på.
Det är snett och skevt och vi kommer inte kunna använda det till något. Men det får stå här och vara vackert tills det inte håller längre.
Och jag hoppas att vi människor hittar ett fint sätt att kombinera alla smarta uppfinningar från nutid med den smartare livsstilen från förr.
Och att vi blir bättre på att njuta av livet istället för att jaga lycka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar